KROPP OCH KNOPP

Som jag berättade igår så har jag idag börjat med ett löfte om att inte klaga. Jag ska följa konceptet som Will Bowen, en amerikansk entreprenör har skapat. De går ut på att lära människor hur de ska sluta klaga – eller ändra på sin attityd, och detta genom att använda ett litet armband. De är så enkelt som att man tar på sig ett armband och om man klagar så flyttar man över armbandet på andra handleden. De stor utmaningen i sig är att inte klaga på 21 dagar i sträck, vilket betyder om man klagar så måste man börja om på noll dagar igen. De har visats att de tar mellan 4 – 8 månader innan man klarat utmaningen.

 
                                           


Syftet men testet är att när man klarat utmaningen så har man ändrat sin attityd och personliga inställning till sig själv och sin omgivning, till de positiva. Jag tycker detta är någonting alla borde pröva på, man behöver ju inte följa de slaviskt med att flytta armbandet osv, utan man kan tänka efter innan man sätter igång och klagar. För de har större inverkan än vad man tror, de drar inte bara ner en själv utan negativ energi påverkar ju dem vi har omkring oss också. De gäller alltså att ändra sitt tankemönster så att man inte kan fuska, med de menar jag tex om någon frågar hur de är, så svara du att de är bra, när du egentligen tycker de är piss, bara för att du inte får klaga. De tar tid att ställa om, men försöka att se till orsakerna, om du inte mår bra för att du tex är trött och egentligen vill du klaga på hur trött du är, då måste du se till dig själv och hitta orsaken till varför du är trött. De är ofta så enkelt som att du var uppe för sent i går eller ätit för lite. Så när någon frågar hur de är så behöver du inte ljuga och säga att de är bra men heller inte klaga och säga att de är dåligt, utan du kan helt enkelt säga hur de är att du är lite trött och borde kanske äta något för att få mer energi.   

Självkart är de viktiga att man ska kunna prata om saker som är jobbiga, men man måste försöka se skillnaden mellan att klaga vilket för mig innebär att man inte orkar anstränga sig till att finna eller lösa de som orsakar de ”jobbiga” och att prata/diskutera om något som hänt/sker för att kunna förstå orsaken, för i sin tur kunna bearbeta de som känns ”jobbigt”. 


Hoppas ni som läser detta hakar på denna utmaning, vad har ni att förlora? För våra tankar, vår attityd och inställning har större betydelse över vårt välbefinnande än vad många tror, och att vi har makten över dem får man inte glömma!